ör de fall dÃ¥ parts förutsättningar för att företa rättshandlingen har brustit.15 Det kan nämligenuppstÃ¥ situationer i avtalsrätten dÃ¥ en förutsättning har varit sÃ¥ pass väsentlig för part och synbarför motparten, att det vore taktlöst att inte lÃ¥ta den brustna förutsättningen föranleda att avtaletanses overksamt. Visst stöd för en sÃ¥dan möjlighet Ã¥terfinns i motiven till 33 AvtL. DärframgÃ¥r det att paragrafens tillämpningsomrÃ¥de, att medkontrahenten pÃ¥ ett ohederligt sättutnyttjat motpartens okunskap om rättshandlingens betydelsefulla förhÃ¥llanden, inte uttömt allade fall dÃ¥ den handlandes förutsättningar eljest kunna inverka Ã¥ en av honom företagenrättshandling.16 Det lämnades sÃ¥ledes till domstolarna att bedöma i vilka fall felaktiga12NJA 1981 s. 269, Lehrberg, Avtalsrättens grundelement s. 197.Adlercreutz, Avtalsrätt I s. 286 f.14Förslaget till avtalslagen (1914) s. 139, jfr kommentaren pÃ¥ s. 123.15Se t.ex. NJA 1949 s. 134, NJA 1981 s. 269, NJA 1985 s. 178, samt VahlÃn, Avtal och tolkning,Karlgren, Avtalsrättsliga spörsmÃ¥l och Lehrberg, Förutsättningsläran.16Förslaget (1914) s. 137, jfr kommentaren s. 132.138förutsättningar hos part kunde tillmätas betydelse för avtalsförhÃ¥llandet.17 Motiven kan därmedanses uppställa ett visst stöd för vad som i svensk rätt benämns som förutsättningsläran.182.2 Kort inledande presentation av förutsättningsläranFörutsättningsläran utgör ett försök att utveckla en metod för att bäst kunna svara pÃ¥ frÃ¥ganvilken betydelse förutsättningar ska tillmätas i avtalsförhÃ¥llanden, och under vilka premisser sÃ¥ska ske.19 Med förutsättningslärans terminologi kan en förutsättning beskrivas som ettantagande av part vilket har betydelse för rättshandlingen. SlÃ¥r detta antagande fel, blirrättshandlingen mindre fördelaktig för denne.20 Förutsättningsläran syftar till att avgöra när ettsÃ¥dant bristande antaga

nsk rätt2.4.1 Förutsättningsläran i praxisFörutsättningsläran är inte nedskriven i lag, men får genom förarbetsuttalandena gällande 36 AvtL43 och klargörande praxis44 anses utgöra en etablerad del av avtalsrätten. Iförarbetsuttalandena diskuteras nämligen lärans roll i och med införandet av generalklausuleni avtalslagen, och erkänner således dess existens i svensk rätt. I praxis har förutsättningsläranshävdvunna rekvisit om väsentlighet, synbarhet och en slutlig relevansbedömning kommit atttillämpas av HD i modern tid45, vilket ger stöd för att det är den objektiva förutsättningsläransom tagit fäste i modern svensk avtalsrätt.I följande kommer redogöras för några av förutsättningslärans mest klargörande fall.Redogörelsen är inte uttömmande, utan ämnar endast ge läsaren en bild om hurförutsättningsläran har tillämpats i svensk rätt. Noteras bör dock att läran inte ofta brukas avHD, varpå underlaget är begränsat.I NJA 1949 s. 134 bedömde HD att en konsumtionsförening inte var bunden till ettkonkurrens- och ersättningsavtal med en tidigare anställd, då föreningens förutsättningar för attingå avtalet brustit. Föreningen hade gått med på att utge viss ersättning till den uppsagde ifallhan gick med på att inte bedriva konkurrens i form av öppen affär inom föreningensverksamhetsområde. Den tidigare anställde kom dock att bedriva sådan konkurrens, men inte iform av öppen affär, varpå han inte ansågs ha brutit mot avtalet. HD bedömde dock att det varen förutsättning för föreningen att ingå avtalet att den tidigare anställde inte kunde konkurrera42Ussing, Aftaler på formuerettens omraade s. 467.Se SOU 1974:83 s. 157 och prop 1975/76:81 s. 128.44Se t.ex. NJA 1981 s. 269 och NJA 1985 s. 178.45Se främst NJA 1981 s. 269 för ett uppräknande av lärans rekvisit.4313med föreningen, något som den tidigare anställde även borde ha insett. 46 Förutsättningen ansågs

ta, där hangenom att lägga fokus på det objektivt uppfattbara partsagerandet kommit att distansera sig frånäldre tiders långtgående bruk av diffusa rättsfigurer av typen tyst viljeförklaring, konkludenthandling, hypotetisk viljeförklaring och mycket annat mer eller mindre mystiskt.93 Dennamotvillighet av rättstillämparen att beakta det underförstådda är dock endast en tes, och kommerinte att beröras något vidare i denna uppsats.För att vidare illustrera den här diskuterade problematiken kan istället nämndaförutsättningsfall vara till hjälp. Som sagt ligger rätten att anta att något är underförstått väldigtnära just förutsättningar. De fall där HD tillämpat förutsättningsläran bör således kunnaanvändas för att belysa gränsdragningsproblematiken. Enligt min mening finns det tydligasteexemplet på möjligheten att snarare tolkningsvis fastställa ett underförstått villkor istället föratt tillämpa förutsättningsläran i NJA 1949 s. 134. Där hade som sagts ett avtal träffats mellanen konsumtionsförening och dess tidigare anställde, där föreningen medgav att utge ersättningtill den uppsagde under en viss period. Den uppsagde gick för sin del med på ettkonkurrensförbud. På grund av avtalets ordalydelse kom dock inte den typ av konkurrens somden uppsagde sedan bedrev att omfattas av avtalet, varpå han inte kunde anses ha brutit motdetsamma. I detta fall bör det dock ha kunnat anses underförstått, att föreningen inte skulle ha91Resonemanget har främst hämtats från och inspirerats av handledaren Joel Samuelssons anteckningarom frågan.92Se härtill Ola Svenssons kritik av fallet i JT 2015/16 s. 330 ff, där han konstaterat att HD rör sig påden underförstådda viljeförklaringens område.93Grönfors, Avtalsgrundande rättsfakta s. 63 och 129. Se även t.ex. Jan Rambergs uppsats med dentalande titeln Mysteriet med den tysta utfästelsen.30något intresse av att utge ersättni

Wolters Kluwer,2016.Ramberg, Jan Ramberg, Christina, Allmän avtalsrätt, elfte upplagan, Norstedts juridik, 2019.Samuelsson,Joel,Tolkningochutfyllningundersökningarkringettförmögenhetsrättsteoretiskt tema, Iustus förlag, 2008.Samuelsson, Joel, Tolkningslärans gÃ¥ta, Iustus förlag, 2011.Svensson, Ola, Viljeförklaring och tillitsfullmakt, JT 2015/16 s. 330 ff.Ussing, Henry, Bristende ForudsÃtninger: bidrag til lÃren om formueretlige tilsagn, G E CGads forlag, 1918.Ussing, Henry, Aftaler paa Formuerettens Omraade, andra upplagan, G E C Gads forlag, 1945.VahlÃn, Lennart, Formkravet vid fastighetsköp: särskilt dess inverkan pÃ¥ regler omförutsättningar och fel, Stockholm, 1951.VahlÃn, Lennart, Avtal och tolkning, Norstedts juridik, 1960.VahlÃn, Lennart, Bidrag till avtalstolkningens systematik, FJFT 1964 s. 380 ff.Wilhelmsson, Thomas, Anm. Av Bert Lehrberg: Förutsättningsläran, SvJT 1989 s. 451 ff.RättsfallsregisterNJA 1921 s. 511NJA 1949 s. 134NJA 1992 s. 469NJA 1980 s. 46NJA 1981 s. 269NJA 1985 s. 178NJA 1989 s. 614NJA 1996 s. 410NJA 1998 s. 448NJA 1999 s. 629NJA 1999 s. 739NJA 2010 s. 559NJA 2013 s. 119055NJA 2014 s. 684NJA 2015 s. 862NJA 2018 s. 83456